Återställande av kulturarv är processen att återlämna förfäders ting från tidigare koloniala institutioner, såsom museer, till grupper av ättlingar till dessa tings traditionella ägare och förmyndare. Detta projekt går bortom den snäva definitionen av restitution som en internationell rättslig och politisk process som slutar med att saker och ting återlämnas. Den omformulerar restitution som en bredare social och kulturell praxis som involverar flera aktörer, och inkluderar skapande av nya betydelser, kollektivt minne, upprättelse och social reparation. Den använder sig av tre analysmetoder: studera utvalda objekts transnationella historia; analysera den sociokulturella dynamiken i objektens återintegrering i samhällena; forska om nya och experimentella former av restitution. Forskningsmaterialet består av kulturella och narrativa produktioner från utvalda postkoloniala sammanhang: utställningar, visuellt och litterärt material, föreställningar, traditionellt berättande och ceremoni.

2024

2028