Tito Collianders författarskap kan betraktas som exempel på en gränsöverskridande litteratur där kärnan utgörs av den ortodoxa tron och den ryska litteraturen. Hur påverkas författarskapet i mötet mellan de olika kulturerna? Hur framställs ortodoxins etiska föreställningar om synd, fromhet, frälsning, dårskap, samhörighet i Collianders berättelser? Vilka uttryck tar sig författarskapets etiska problematik i tid och rum? Vilka beröringspunkter finns mellan Collianders och Dostojevskijs respektive syn på Kristusgestalten, syndafallet, tvivlet, den erotiska kärleken, Rysslands frälsande roll. Dessa är projektets övergripande frågor. Med utgångspunkt i den ryska ortodoxa kyrkans begrepp, bibliska texter och ikonografins symbolik undersöker jag hur den ryska ortodoxa kyrkans etiska principer omtolkas i Collianders författarskap. Också den ryska litteraturen har en avgörande betydelse i och med att Collianders många skildringar av människans andliga väg är utformade i dialog med framför allt Dostojevskij. I fokus för min analys står Tito Collianders romaner Huset, där det dracks (1932), Taina (1935), Korståget (1937), Förbarma dig (1939), Grottan (1942), Bliv till (1945) och Vi som är kvar (1959). Den teoretiska utgångspunkten är Jurij Lotmans semiosfärbegrepp som han definierar i analogi med biosfären. Lotmans teori är relevant för undersökningen av Karelen som en kulturell, geografisk och historisk periferi och Colliander som en epistemologisk bro mellan Väst och Öst.

2022